Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Vad är jämställdhet

Häfte om Likabehandlingslagen

 

 

 

"Alla barn, både flickor och pojkar, ska ges samma möjligheter att utveckla sina förmågor."

Rektor, Förskolan

 

 

 

Bild på läroplan för grundskolan

 

 

 

"Alla ska ha samma chans. Men det har de inte idag. Elever kommer från olika hem, har olika bakgrund. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla samma chans."

Lärare grundskolan

 -  

 

 

Studentmössor

 

 

 

Jämställdhet och likabehandling är en del av både förskolans och skolans värdegrund.

 

Styrdokument om jämställdhet

Arbetet med jämställdhet och likabehandling är väl förankrat och tydligt i förskolan och skolans styrdokument. Jämställdhet omnämns i skollagen och uppdraget preciseras i läroplanerna, där jämställdhet ingår i den värdegrund som förskola och skola ska bygga sin verksamhet utifrån.

I diskrimineringslagen finns ett krav på att arbeta förebyggande för att förhindra diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Jämställdhet och återfinns också i kursplanerna för olika ämnen.

Lagstiftning

1. Skollagen

Skollagen omfattar sedan 1998, både förskolan och skolan. Jämställdhet har hög prioritet i skollagen och i återfinns redan i första kapitlets andra paragraf.

§2 ”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan

  1. främja jämställdhet mellan könen samt
  2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. (Lag 1999:886)”

Skollagen om fattar alla som arbetar i skolan. Den gäller alltså inte bara den pedagogiska personalen utan också måltidspersonal, vaktmästare, administratörer, skolhälsovård, städpersonal m fl.

Kränkande behandling

Uppdraget att motverka kränkande behandling utvecklas i skollagens kapitel 14 a. Det innefattar två delar, dels ett förbud mot kränkande behandling och en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra, samt att bedirva ett målinriktat arbete för detta ändamål. Det målinriktade arbetet ska dokumenteras i form av en årlig plan.

Det är Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BeO) som övervakar reglerna om kränkande behandling enligt skollagen. BeO utreder anmälningar om kränkningar och företräder barn och elever i domstol. Skolinspektionen utövar tillsyn genom att granska hur väl förskolan eller skolan lever upp till lagens krav på förebyggande åtgärder, bl a genom att granska de årliga planerna.

2011 träder en ny skollag i kraft. I den kommer den beskrivning av skolans värdegrund som idag återfinns i läroplanerna att skrivas in. Det stärker skolans jämställdhetsuppdrag.

Läs mer om Barn- och elevombudet här - Skolinspektionens webbplats

Läs skollagen här - Riksdagens webbplats

 

2. Diskrimineringslag (SFS 2008:567)

För skolans verksamhet finns det förbud att diskriminera utifrån diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Skolan omfattas också av en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier, samt att förebygga eller förhindra trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna.

Det är Diskrimineringsombudsmannen (DO) som övervakar diskrimineringslagen. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och trakasserier och kan också företräda barn och elever i domstol.

Läs mer på Diskrimineringsombudsmannens webbplats

 

Likabehandlingsplanen

Ett av lagens krav är att det ska upprättas en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. Syftet med planen är att den ska verka förebyggande och de ska utformas i samverkan med barn och elever.

Diskrimingeringsombudsmannen skriver i sina riktlinjer för hur planen ska utformas, att den ska vara ett levande verktyg i det dagliga arbetet. Den ska innehålla en kartläggning av förhållandena på skolan eller förskolan, tydliga mål och konkreta åtgärder, vilka ska följas upp årligen. Barn och elever ska inbluderas i arbetet och föräldrar ska informeras om planen.

Ett aktivt arbete med jämställdhet och genus, som ger personal kunskaper och utvecklar nya jämställda arbetssätt, är ett förebyggande arbete i diskrimineringslagens mening. Det bidrar till att motverka könsdiskriminering, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön och blir på så sätt ett del av likabehandlingsarbetet i förskola och skola. Ett sådant arbete ska det skrivas in som en åtgärd för att förebygga diskriminering i planen.

Läroplaner

 

1. Läroplan för förskolan, Lpfö 98

”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskola skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.”

Läroplanen fokuserar på pedagogernas roll gentemot barnen. Den tar upp de vuxnas bemötande, krav och förväntningar och att ge barnen möjligheter utan begränsningar. Det handlar alltså om personalens förhållningssätt gentemot barnen och har därmed en tydlig kvalitativ innebörd.

Att ge barnen möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster, betyder att vidga rollerna för barnen och att inte se flickor och pojkar som varandras motsatser.

Själva uppdraget är tydligt och uppfodrande formulerat i meningen ”Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller”. De centrala frågorna för verksamheten blir då: VILKA traditionella könsmönster finns det i vår verksamhet och HUR kan vi motverka dem?

I läroplanen står det också:
”Omsorg och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.”

”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar …. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder ”

Läroplan för förskolan (pdf, nytt fönster)

 

2. Läroplaner för grundskolan, Lpo 94 och gymnasieskolan, Lpf 94

Jämställdhet är en del av skolans värdegrund.

Läroplan för grundskolan:

”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att formar deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet.”
( Lpo 94)

Läroplanen fokuserar på personalens förhållningssätt och agerande gentemot eleverna, till exempel bemötande och bedömning. De centrala orden är ”att motverka traditionella könsmönster”. Eftersom skolan kan sägas vara en spegling av samhället så kan man vara övertygad om att det finns traditionella könsmönster på varje skola. Jämställdhet är en fråga som man inte kan välja bort, lika lite som man kan välja bort värdegrunden.

I läroplanen står också:

"Ingen skall i skolan utsättas fär diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller annan kränkande behandling."

Läroplan för grundskolan (pdf, nytt fönster)

Läroplan för gymnasieskolan:
I läroplanen för gymnasieskolan formuleras uppdraget så här:

”Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt.”
(Lpf 94)

Att uppmuntra eleverna att utveckla sina intressen utan fördomar och utan begränsningar utifrån kön, handlar om att arbeta för att bredda elevernas möjligheter i skolans vardag. Det kan handla om att utmana och elevernas uppfattningar om vad man får göra som tjej och kille. Det kan också handla om att inte se flickor och pojkar som varandra motsatser, med tydliga gränser för hur de förväntas vara och göra. Traditionella könsmönster snävar in ungdomarnas valfrihet.

Läroplan för gymnasieskolan (pdf, nytt fönster)

Kursplaner för grundskolan

Jämställdhet, likabehandling och genus nämns också i olika ämnens kursplaner. Här är några exempel:

Hem- och konsumentkunskap

"Ett demokratiskt och jämställt samhälle förutsätter att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Ämnet hem- och konsumentkunskap utvecklar flickors och pojkars identiteter genom att ge erfarenheter av och kunskaper om sambanden mellan jämställdhet och verksamheterna i hushållet."

Ett strävansmål för ämnet är att eleven:
"- praktiserar ett demokratiskt och jämställt förhållningssätt samt erfar och förstår dess betydelse för hushållets verksamheter och för relationer mellan människor"

Samhällsorientering

Ett av mål att sträva emot i grundskoleämnet samhällsorientering är:
"-gör det till en vana att i sitt handlande ta hänsyn till allas lika värde och rättigheter, oberoende av exempelvis kön, klass och etnisk tillhörighet."

Slöjd

"Ämnet slöjd skall lägga en grund för nytänkande och nyskapande. Utbildningen skall också, genom kännedom om slöjdtraditioner både förr och nu, ge insikter i vardagshistoria och jämställdhetsfrågor."

Kursplaner för gymnasiet

Religion

"Ett samspel mellan kunskapsperspektiv och existentiella frågor gör ämnet konkret, verklighetsnära och personlighetsutvecklande. Innehållsligt kan man urskilja olika dimensioner, som en historisk, en institutionell, en kulturell, en dimension om tro, en etikdimension och en genusdimension."

Historia

"Historia rymmer olika slags historia såsom politisk historia, idéhistoria, kulturhistoria, miljöhistoria, mentalitetshistoria, socialhistoria och ekonomisk historia. Det betyder att historia kan studeras utifrån olika perspektiv. Historiesynen bestämmer också det historiska perspektivet och ger t.ex. idealistiska, historiematerialistiska framställningar eller genushistoria eller de långa linjernas historia. Historia kan också skrivas, eller på andra sätt förmedlas till vår tid, utifrån överhetens eller folkets perspektiv. "

Fler kursplaner finns på:
Kursplaner - Skolverkets webbplats



 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -