Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Vad är jämställdhet

Väggmålning i skolkorridor

 

 

 

Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet.

 

 

 

Dockskåp

 

 

 

"Kön är något man föds med, men genus är något man formas till."

Yvonne Hirdman, professor historia

 

 

 

Två förskolebarns ben med blå resktive röd overall

 

 

 

"Skolan är inte en könsneutral arbetsplats, vare sig för elever eller för lärare. Åtskillig forskning har visat att flickor och pojkar behandlas olika, att skolans arbetsformer, läromedel och undervisningens uppläggning priviligerar pojkar och att flickors erfarenheter undervärderas."

SOU 1998:6

 

 

 

Två ungdomar i en skolkorridor

 

 

 -  

"Vuxna som vistas tillsammans med barn gör skillnad på flickor och pojkar. Det visar så gott som all forskning inom området. "

SOU 2004:115

Genus och genusteori

För att kunna arbeta med jämställdhet på ett professionellt sätt, behövs en förankring i teori och forskning. Jämställdhet är ett kunskapsområde och får inte reduceras till en attitydfråga. Erfarenheter och iakttagelser från den egna verksamheten, måste bearbetas och problematiseras och då är teori och forskningsresultat goda hjälpmedel.

Läroplanens skrivningar om jämställdhet talar om skolpersonalens bemötande, bedömning, krav och förväntningar, samt uppfattningar som vad som är kvinnligt och manligt. Forskning om hur sådana attityder och föreställningar om kvinnor och män, flickor och pojkar skapas och fungerar, sker inom genusvetenskapen. Forskningen har bidragit med olika begrepp och teori, som förklarar hur genus formas och som kan användas för att förstå hur genus skapas i den egna verksamheten.

Är du intresserade av läsa mer om genusforskning, kan du söka på Vetenskapsrådets webbplats eller på Nationella sekretariatet för genusforsknings webbplats. Det forskas idag om genus inom en rad olika ämnen och vetenskapsområden, allt ifrån biologi till pedagogik.

Genus - ett nyckelbegrepp

Genus är ett nyckelbegrepp för att förstå hur ojämställdhet och jämställdhet uppstår. Genus kommer från det engelska ordet gender och betecknar det sociala och kulturella könet. Det innefattar de uppfattningar och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt i samhället.

Genus ger uttryck för för de värderingar, attityder och erfarenheter om kvinnor och män som finns i samhället. Att beteckna rosa som en flickfärg och blått som en en pojkfärg är ett exempel på hur vi skapar genus. Genus är inte statiskt utan förändras ständigt och ser olika ut i olika kulturer, tidsepoker och i olika delar av världen.

Vi skapar genus ständigt, varje dag, varje minut. Uppdelning i kvinnligt och manligt är en mycket stark kategorisering, som vi alla gör, oftast utan att vara medvetna om det. Vi kan alltså utgå från att genus skapas i förskola och skola, frågan blir om det resulterar i en ojämställd eller jämställd verksamhet. Eftersom genus hela tiden skapas av barn, elever och pedagoger tillsammans, kan vi självklart skapa genus som leder till jämställdhet.

Det finns flera olika teorier som beskriver hur genus skapas. Nedan beskrivs tre olika teorier, vilka kan användas som stöd i den egna analysen hur genus och könsmönster skapas i den egna verksamheten.

1. Hirdmans teori om genuskontraktet

Yvonne Hirdman är professor i historia och har i sin forskning beskrivet hur vi skapar olika, osynliga regler normer, seder, förväntningar) om manligt och kvinnligt i vårt samhället, ett genuskontrakt. Det kännetecknas av tre grundläggande principer:

Kvinnor och män hålls isär

Manligt och kvinnligt är helt skilda saker och oftast också varandras motsatser, så kallade dikotomier. Vi talar om "bråkiga pojkar och tysta flickor", flickleksaker och pojkleksaker, med mera.

Det manliga värderas högre än det kvinnliga

Det som räknas som manligt har högre status än det som räknas som kvinnligt. Det värderas till exempel högre för en flicka att kallas "pojkflicka" är för en pojke att kallas "flickaktig". Det män gör tenderar att tillskrivas ett högre värde.

Alla är med och skapar genusordningen

Vi alla, både kvinnor och män, är med och skapar denna genusordning, oftast helt omedvetet. Det upplevs som "normalt" för oss att det ska vara så.

Hirdmans teori beskriver hur genuskontraktet skapas på gruppnivå och som strukturer i samhället. Det innebär inte att alla män har högre status än alla kvinnor. Det finns kvinnor med hög status, likväl som det finns män som saknar status. Det är dörflr viktigt att hålla isär individ- och gruppnivå.

2. Hardings teori om genus

Sandra Harding är professor i Social Sciences and Comparative Education vid UCLA i Los Angeles. Precis som Hirdman talar hon om den uppdelning, dikotomi (motsättning) som finns mellan manligt och kvinnligt. Likaså att det manliga är överordnat det kvinnliga, att det finns en asymmetri (obalans).

Harding beskriver hur genus påverkar hur vi tänker och resonerar. Genus finns ständigt närvarande och inverkar på vårt sätt att tolka tillvaron. Hon beskriver det som en process som sker samtidigt på tre olika nivåer:

  • symboliskt (normer och föreställningar)
  • strukturellt (hur arbetet är organiserat och uppdelat)
  • individuellt (individens könsidentitet)

De tre processerna samverkar, men det är fullt möjligt att en nivå kan förändras utan att de andra påverkas.

Ett exempel på symboliskt genus är den flicka i årskurs 1, vilken i sin gestaltning av begreppet farmor, visade en kvinna med långa kjolar och sjalett, som mödosamt stödd på en käpp tog sig över golvet. När hennes lärare frågade om det var sin egen farmor hon visade, svarade flickan: "Nej, min farmor har inte käpp, hon kör motorcykel. Men när man tänker på en farmor, så blir det så här."

Trots att flickan på en individuell nivå har en egen erfarenhet av begreppet farmor, har hon en annan föreställning på den symboliska nivån, och återger den traditionella bilden av begreppet farmor.

Ett exempel på strukturellt genus (hur verksamheten organiseras) är att pojkar, enligt klassrumsforskningen, får mer tid och mer uppmärksamhet av pedagogerna än vad flickorna får.

Den här teorin visar också på att det är möjligt att arbeta med jämställdhet på flera nivåer. Jag kan till exempel som pedagog i mitt professionella uppdrag, arbeta med mina barns och elevers föreställningar om kvinnligt och manligt (symbolisk nivå) och jag kan förändra min verksamhet, så att den blir jämställd (stukturell nivå), utan att för den skull behöva vara perfekt jämställd hemma (individuell nivå). Det professionella och det privata måste inte hänga ihop.

3. Ås teori om härskartekniker

Berit Ås är idag pensionerad professor i socialpsykologi vid Oslo universitet. Hon formulerade teorin om härskartekniker för att beskriva matkförhållanden mellan kvinnor och män i slutet av 70-talet. Härskarteknikerna förekommer givetvis både mellan kvinnor och mellan män. De förekommer mellan barn/elever och mellan vuxna och barn. Från början var det fem tekniker, men efterhand har ytterligare tre tillkommit.

Osynligggörande

Betyder att andra ignorerar dig. Det kan innebära att ingen frågar vad du kan eller vill på lektionen eller att du blir avbruten på samlingen. Ingen bryr sig om att höra vad du tycker eller glömmer bort dina synpunkter.

Förlöjligande

Innebär att du förolämpas eller hånas genom uttalanden eller tillmälen. Andra gör sig lustiga på din bekostnad på olika sätt. Tillmälen som ”bög” eller ”hora” är vanliga uttryck i skolan som används i förlöjligande syfte.

Undanhållande av information

Du får inte viktig information som du behöver för att förstå sammanhanget. Att ha hemlisar är ett sätt att stänga ute andra barn, eller att inte berätta om ändrade planer i leken.

Dubbelbestraffning

Innebär att ditt handlande uppfattas som negativt, vad du än gör. Att inte bry sig om sitt utseende om man är flicka, avviker från normen och anses konstigt av de flesta. Samtidigt kan flickor som lägger tid på sitt utseende få höra att de är utseendefixerade och kanske slampiga om de för mycket sminkade.

Påförande av skuld och skam

Omgivningen kritiserar allt du gör, inget är bra. Pedagoger kan ofta berätta om något barn, ofta pojkar, som automatiskt blir misstänkt så fort det inträffar något i barngruppen eller i skolan.

Objektifiering

Inträffar när du inte behandlas som en tänkande individ utan bedöms utifrån hur du ser ut eller vilka kläder du har. Det kan vara pedagoger som när barnen visar upp nya kläder, säger till flickorna att de är söta och pojkarna att de är tuffa eller muslimska flickor som bedöms som osjälvständiga för att de bär huvudsjal.

Hot alternativ hot om våld

Hot kan utdelas på många sätt. Det kan uttalas med ord, blickar eller handlingar av olika slag. Det minskar handlingsutrymmet för den drabbade.

Splittring

Innebär att en grupps gemenskap motarbetas. Det kan handla om att vissa i gruppen ges förmåner eller att andra lämnas utanför vid olika aktiviteter. Gruppen delas upp i flera smågrupper och gemenskapen tunnas ut.

 

Motverkar en positiv inlärningsmiljö

Härskartekniker synliggör hur makt, över- och underordning gestaltas och därmed hur genus skapas. En miljö där det förekommer mycket härskartekniker är ingen positiv inlärningsmiljö. Där förminskas deltagarna istället för att växa.

Härskartekniker kan motverkas genom bekräftartekniker.

Om bekräftartekniker kan du läsa under rubriken - Trygghet är grunden för förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -