Hoppa till textinnehållet -  - 
Till startsidan - 
Startsida -  | Kontakt -  | Webböversikt -  | English -  | Sök  - 
Startsida -  / Arbeta med jämställdhet

Hjärta av pärlor

 

 -  

 

Pojke och flicka i rutschbana

 

 

 

Barnbilder på solar

 

 

 

Flickor på skoltrappan

 

 

 

Pojke i skolmatsalen

 

 

 

Barn som masserar sin kamrats rygg

Trygghet är grunden för förändring

Vid allt förändringsarbete gäller regeln att trygga männskor törs förändras. Det gäller såväl barn som vuxna. En människa som är trygg, vågar pröva nya sätt att agera och överskrida gränser. I en trygg grupp finns det tolerans och generositet gentemot varandra.

Grunden för ett bra jämställdhetsarbete är därför att skapa en trygg och tillåtande atmosfär i gruppen. Om ni vid era observationern i gruppen, ser tydliga och starka uppdelningar i kvinnligt och manligt eller att det förekommer härskartekniker, finns det fog för att reflektera över hur ni kan förbättra arbetsklimatet i gruppen innan ni gör några förändringar. Då ökar chansen att lyckas med jämställdhetsarbetet. Hur kan ni stärka gemenskap och sammanhållning i gruppen innan vi prövar några förändringar?

Minska negativ uppmärksamhet

Den uppmärksamhet och bekräftelse vi får påverkar vår självbild. Personer som får mycket positiv bekräftelse, stärker sin självkänsla och sitt självförtroende och de som får mycket negativ uppmärksamhet riskerar låg självkänsla.

I både i förskolan och i skolan är det vanligt med negativa tillsägelser, i synnerhet till pojkar. Många pedagoger kan berätta om sina bekymmer med stökiga och bråkiga pojkar, men mer sällan om sådana flickor. Många gånger blir barnet/eleven belönade för sina överträdelser genom att få pedagogens uppmärksamhet. Att bråka blir ett sätt att bli sedd.

Bildlektion

En högstadielärare i bild beskrev sina problem med tre pojkar i årskurs 7, som aldrig lyckades komma igång med sina uppgifter. När läraren hade genomgång för klassen om de uppgifter som de skulle göra, satt pojkarna och pratade eller vände sin uppmärksamhet åt annat håll. Följden blev att när alla andra hade kommit igång med sina uppgifter fick hon sätta sig med de tre pojkarna och ge dem en egen genomgång för att de skulle komma igång. Hon belönade alltså deras ouppmärksamhet med att dem en egen genomgång.

Samlingen

Ett annat exempel som många förskolepedagoger kan berätta om är vad som kan hända i samling. Det kan vara en eller flera barn som får pedagogen att avbryta samlingen för att korrigera barnets beteende. Det kan vara barn som vänder sig om, lägger sig ner etcetera. När pedagogen gör så, får barnet uppmärksamhet, inte bara från pedagogen utan också från alla de barn som ser på.

Konkreta tips hur man kan minska negativ uppmräksamhet finns under rubriken Lärande exempel. Nedan kan du läsa några allmänna råd.

Skapa en positiv miljö för lärande

Några tips för att skapa en positiv lärande miljö:

  • Uppmärksamma det positiva
  • Minimera det negativa

En enkel regel för att stärka ett beteende är att belöna det. Det kan ge genom beröm och positiv uppmärksamhet. Ett sätt att få negativt beteende att upphöra är att ignorera det, eller minimera uppmärksamheten. Det är två enkla regler som faktiskt fungerar om de tillämpas konsekvent.

Alternativ för pedagogen i samlingen kan vara att ordlöst resa upp barnet som lade sig ner och berömma de andra barnen för att de sitter på bra på sina platser. Bildläraren hade kunnat ge en skriftlig instruktion till de pojkar som inte lyssnade och samtidigt berömt de övriga i gruppen för att de kom igång så bra med uppgiften. Då får det positiva beteende störst uppmärksamhet. Erfarenheten är då att det negativa beteendet så småningom försvinner. Negativt beteende kan givetivs behöva korrigeras, men uppmärksamhet inför hela gruppen stärker oftare sådant beteende än korrigerar.

  • Ge positiv uppmärksamhet till alla

Det finns alltid något att uppmärksamma positivt hos barnet, eleven, gruppen eller kollegan; ”vad roligt att se er idag, vad bra du kan lyssna, tack för att du frågade, bra av dig” etecetera. Sätt upp som mål att säga något positivt om varje barn/elev varje dag, varje vecka beroende på hur ofta du träffar dem. I grunden handlar det om ett förhållningssätt. Att visa att du har positiva förväntningar på alla dina barn eller elever får dem att växa.

Särskilt gäller det för "strulputtar", som har fått en stämpel av att vara bråkiga eller stökiga. Att få en uppmuntande klapp på axeln eller att inför hela gruppen få förknippas med något positivt, hjälper till att forma en mer positiv självbild.

  • Uppmärksamma personen, inte prestationen eller utseendet

Genom att uppmärksamma personen istället för vad de har gjort eller hur de ser ut, stärker man den egna självkänslan, det vill säga att jag duger som jag är. Flickor får ofta komplimanger för sitt utseende och sina kläder, vilket gör att självkänslan riskerar att knytas till andras värderingar.

Att bara få uppmärksamhet för det man presterar, riskerar att självkänslan knyts till det jag gör. Då kan skillnaden mellan att misslyckas och vara värdelös bli liten. I grundskolans senare år och kanske särskilt i gymnasieskolan, står ofta elevernas resultat i fokus. Självfallet behöver resultat kommenteras och diskuteras med eleverna, men det är också viktigt att uppmärksamma dem för deras person och inte bara deras resultat.

Lärare på högstadiet och gymnasiet kan berätta om "duktiga flickor", som är ambitiösa och får höga betyg, men som kan ta mindre misslyckanden hårt, eller aldrig blir riktigt nöjda med sitt arbete. De behöver höra att de duger som de är och att de har gjort tillräckligt.

Uppmärksamma personen kan man göra genom att:

  • Säga något positivt om personen; ”roligt att se dig, det ska bli intressant att höra vad du har att säga, bra att du tar upp det här”
  • Vara nyfiken på och fråga hur de tänker : ”tycker du att det var en rolig uppgift?, gick det bra att jobba för dig?”
  • Bekräfta och synliggör barnens/elevernas arbeten utan att bedöma. Här finns det många sätt från att sätta upp barnens teckningar så att alla ser dem, till att tacka eleverna för deras insatser efter ett avslutat arbete.
  • Till små barn kan man säga: ”vilka fina ögon du har som kan välja så fina färger" eller "starka ben som kan springa så fort ”, istället för att säga att teckningen var bra eller att de sprang fortast.

Glöm inte kollegorna!

Trygghet och förtroende i arbetslaget stärks också av positiv uppmärksamhet. Varför inte ge dina kollegor en positiv kommentar varje dag?

"Vad trevligt att se dig!", "Vilket bra möte vi hade igår!", "Vad bra du sjunger med barnen!", är enkla kommenterar som bidrar till en positiv stämmning.

Glöm inte att du är en förebild!

Vuxna är ledare och därmed förebilder för barn och ungdomar. Det är de vuxna som med sitt beteende kan förmedla de värden som ska gälla i umgänget i gruppen. Som vuxen glömmer man ibland bort att det vi gör mot ett barn, registeras av alla andra i gruppen. Både postiva och det negativa beteenden.

Motverka härskartekniker genom bekräftartekniker

En förutsättning för ett jämställt klimat i barn/elevgruppen är att deltagarna respekterar varandra. Det innebär bland annat att härskartekniker inte används. För att motverka härskartekniker kan bekräftartekniker tillämpas. Med det menas att skapa en kultur av respekt och samarbete i gruppen. Nedanstående uppställning av bekräftartekniker är inspirerade av Henkels bok ”En jämställd förskola”, men är här omarbetade för att passa både förskola och skola.

1. Osynliggörande - Synliggörande

Genom att lyssna, bekräfta och ge ansvar synliggör man andra.

  • Låta alla komma tills tals, t ex genom en ”talboll”, där bara den som om har bollen får tala eller genom att gå laget runt
  • Ge frågan till dem som inte begär ordet i klassrummet
  • Säkerställ att du har bekräftat varje barn/elev varje dag, varje vecka.
  • Säg namnen på barnen, särskilt flickorna, när du tilltalar en grupp, inte bara ”hej tjejer ”
  • Låt dig inte avbrytas när du hjälper någon. Lär alla att vänta på sin tur.
  • Bekräfta barnens känslor, t ex vid en konflikt; ”jag förstår att du är arg, ledsen” etc
  • Tala inte över huvudet på barnen om barnen, till exempel med andra pedagoger eller föräldrar
  • Tolka inte små barn inför andra barn; ”jag tror inte att Lisa vill leka med dig eftersom hon inte svarar”, utan försök få barnet att själv uttrycka vad det vill istället
  • Tänk på vilka exempel du tar i din undervisning, osynliggör du någon grupp? Hur ofta förekommer homosexuella eller invandrare i dina exempel i matteboken, eller andra böcker?

2. Förlöjligande – Respekt

Att möta en annan människa med respekt innebär att bemöta på ett korrekt sätt så att personen inte känner sig nertryckt.

  • Ta upp och bemöt direkt skällsord när du hör dem, till exempel bög eller hora. Fråga vad personen menar, be dem förtydliga vad de avser. Förklara att förlöjliganden inte är välkomna i klassrummet.
  • Uppmuntra alla att våga fråga om de är osäkra och bemöda dig om att förklara på ett förståeligt sätt

3. Undanhållande av information – Informera och inkludera alla

  • Se till att informationen når alla som ska ha den. Kolla upp att alla fått viktig information och att de verkligen har förstått den.
  • Skapa informationsrutiner vid grupparbeten, så att alla elever tränas att ta ansvar för att inkludera alla i det gemensamma arbetet
  • Informera hellre en gång extra, trots att det känns tjatigt!
  • Arbeta med gemensamma regler i förskola och skolan, så att alla verkligen förstår varför reglerna finns till

4. Dubbelbestraffning – Alla gör så gott de kan

I ett tillåtande atmosfär, uppmuntras barnen/eleverna att göra så gott de kan, men om det blir fel, så är de accepterade ändå.

  • Lyft fram och ge positiva omdömen om barn/elever som är ”struliga”.

5. Påförande av skuld och skam –Konfliktlösning istället för skuld

Att träna barn och ungdomar att lösa konflikter istället för att känna skuld, skapar en öppen atmosfär i gruppen.

  • Leta inte syndabockar, utan förklara vad som gäller, vilka problem som har uppstått och sök lösningar tillsammans med de inblandade
  • Uppmuntra till att säga förlåt och be om ursäkt på ett uppriktigt sätt
  • Samtala med små barn och hjälp dem att sätta ord på de känslor som finns i en konflikt och hur man kan hantera dem.

6. Objektifieria – Subjektifiera

Att subjektifiera innebär att uppmärksamma personen, subjektet, och inte vad den gör, hur den ser ut eller vilka saker eller vilka kläder den har, det vill säga vilka objekt personen har.

  • Kommentera inte barnens klädsel eller utseende utifrån könsmönster, till exempel att flickor är söta eller att pojkar se tuffa ut.
  • Fundera på om du huvudsakligen uppmuntrar personen utifrån prestation eller person.

7. Hot alternativ våld -

Att respektera egna och andras nej

Att kunna sätta gränser är en förutsättning för att kunna säga nej.

  • Arbeta med små barn att sätta ord på och förstå sina känslor, för att lära dem att känna sina egna och andras gränser.
  • Träna barn i hur man säger nej och hur man kan göra om andra inte respekterar mitt nej.
  • Synliggör de hot och våld som förekommer i klassen eller skolan. Göm inte undan eller negligera dem, utan fördöm och tala om vad som är fel.
  • Tydliggör för alla barn och elever vad de ska ska göra om de bli utsatta för mobbing, hot eller våld. Vem ska de vända sig till, hur kan ni hjälpa dem?
  • Resonera om vad som som är hot och våld och var gränserna går. Hot kan vara mycket subtila, allt från blickar till elaka sms.
  • Red ut var gränserna för sexuella trakasserier går för högstadie- och gymnasieelever.

8. Splittring - Stärk gemenskapen

Gemenskap uppstår när alla i gruppen känner sig delaktiga och betydelsefulla.

  • Dela inte in klassen i grupper utifrån kunskaper eller andra egenskaper som kan skapa över- och underordning.
  • Stärk vi-andan i gruppen.
  • Bryt upp "kotterier" som bildas i klassen. Låt till exempel inte eleverna sjävla få bestämma vilka som ska arbeta med varandra. Gör enkla rutiner för gruppindelningar är alla får arbeta med alla.
 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -